Happ, dagen börjar som vanligt. Vaknar, stirrar surt som fan på roomien som återigen krypit ner i min säng och snor åt sig mitt täcke. Ilskan som vanligt över att han gått lång över gränsen för att sedan skutta upp ur sängen för att göra iordning frukost åt mig och sonen.

Mackor med kaviar och ägg blev det idag om någon undrar.

Tippar försiktigt in för att väcka min tungt sovande unge, sätter på han morgonrocken och lyfter upp honom ut till köket. Hatar själv kaviar så satt fortfarande grinig över rumskompisens övertramp och surplade i mig morgon kaffet.

Drar iväg till dagis där det har utan mitt godkännande blivit en veckas inskolning tack vare att man vart på "för lång" semester. Måste även tillägga att detta är dag 3!!!

Det är fullt kaos inne på avdelningen, det första som jag kan urskilja ur ett hav av skrik och flams är : Du har en snopp!!

Försöker hitta med blicken vilken av ungarna som hade sagt det och till vem, men så klart förgäves.

Vet inte om det var en flicka eller en pojke, alla låter ju lika nasala.

Anywhos, efter 30 och jag begravt mig djupt i mobilens fantastiska internetspace kommer förskolelärerinnan fram och säger att han anpassat sig så bra att jag kan gå hem för att sedan hämta honom vid uttalad tid.

Jag känner hur mina ögon brinner! Ordagrant, det rinner tårar och jag upplever det som om jag ser helt nerpundad ut. Så min första genuina tankte för att utrota min egna farhåg var att säga : Jag tror att jag är allergisk mot smink!

Fröken: Ursäkta vad?

Jag: Ja, jag tror att jag är allergisk mot smink och börjar frenetiskt gräva mig i ögonen.

Fröken: Öhh, jaha. Ok (Följt med en väldigt suspekt min)

Kommer nånstans där på mig själv hur jävla urkorkat det låter så försöker rädda det genom att säga:

Vad bra att jag får gå tidigare, jag ska nämligen träffa en kompis uppe i *** centrum för att _______

Tappar tråden där i nån sekund för att det kliar som fan i ögonen och stammar till kanske 3-4 gg. Öhhh ja vad heter det nu igen... JA just det ett busskort! Jag ska köpa ett busskort!

Får en väldigt konfundersam blick och ett Öh, jaha vad bra då.

Med skammen fylld i varenda fiber av mitt väsen springer jag ut i hallen och korpar åt mig mina skor och jacka.

Springer ut och under hela promenaden hem har jag spolat tillbaka bandet och insett hur jävla efterbliven jag måste ha låtit.

Nu kära få läsare ( om det ens är ngn som läser) Så andvänder jag verkligen inga droger och dagens sanning är den att jag verkligen också tror att jag kan vara genuint allergisk mot smink, om inte allergisk iallfall överkänslig.

Jag är nog en av dom väldigt få existerande pinsamma människorna i världen, stackars sonen min.

Hur i helvete kan jag ha haft sån tur att jag lyckats skrammlat ihop lite social skills nog för att skapa min son.

Undra hur det måste ha vart för min X-make,  mitt under akten sluddrat ur mig nått konstigt som: Jaha, du har en penis, enligt skol läran skall den in i min vagina.

Nu vet jag inte om jag sagt så eller ens vart inärheten , men om jag nu har det så skulle det fan inte förvåna mig

Social akward är nog hur jag på bästa sätt kan beskriva mig själv.

Nog av detta, nu blir det att kriga sig iväg mot kissies blogg och få sig dagens morgon garv.

Jävla komiskt utseende den där, att hon verkar ha mindre IQ än min katt är också ganska underhållande.